Nattbuss 198

“Johan satt framåtlutad på nattbussen”

Allt börjar med att Johan är på väg hem efter en kväll ute. Han sitter på nattbuss 198 och har druckit för mycket öl. När han börjar spy blir busschauffören förbannad och bromsar in. Då händer det något och bussen fattar eld. Dagen efter vaknar Johan upp oskadd i sin säng. Han minns inte riktigt hur han kom hem, utan har bara diffusa minnen av en buss som brann. Han får veta att en nattbuss brunnit upp och att alla passagerare och chauffören brann inne. På något sätt känns det som att han var med på den bussen. Och att något annat hände med, något som ingen annan vet om. Johan har alltid varit en ganska tyst person som som håller sig i bakgrunden, men efter den här kvällen har något hänt. Han syns mer, han tar plats utan att göra något. Han får både mer positiv och negativ uppmärksamhet.

Jag vet inte om den här boken är tänkt som en rysare, i så fall misslyckas den eftersom den inte alls är läskig. Boken är spännande emellanåt, kanske aningens obehaglig vid enstaka tillfälle. Men framförallt handlar den om relationer, skolans hierarkier och vad som händer när någon plötsligt tar en roll hen inte tilldelats. 

Titel: Nattbuss 198

Författare: Niklas Krog

Utgivningsår: 2015

Antal sidor: 222

Plus: Johan är komplex i sina känslor inför vad som är på väg att hända

Minus: Fridas berättelse med föräldrarna känns ganska seg

Första meningen: Johan satt framåtlutad på nattbussen

/Lina

Sveket & Sammansvärjningen

"Jag vet att det måste ha hänt något fruktansvärt så fort Tomma kommer in i rummet"

Jag har äntligen läst del två i Ursula Poznanskis dystopiska serie som började med Sveket. Sveket kom ut 2014 och jag gillade den verkligen. Jag är lite svag för dystopier, men denna stod verkligen ut. Intressant värld och spännande intrig. Jag vet inte varför det tog så lång tid för mig att öppna andra delen, Sammansvärjningen, för så fort jag började läsa så var jag återigen fast. Förutom Hungerspelen så är detta min absoluta favorit bland ungdomsdystopierna. Tänkte berätta lite som Sveket eftersom det vore lite trist att hoppa in på del två. 

Sveket utspelar sig i en nära framtid i Europa, efter Den långa natten, då jorden skakades av allvarliga naturkatastrofer. Katastrofen lämnade efter sig en karg och snötäckt värld och väldigt många dödsfall. Vissa hade förutsett att något sådant skulle kunna hända och hade därför byggt upp samhällen i så kallade sfärer som ungefär är inglasade jättekupoler där man inte påverkas av kylan utomhus. Sfärsamhällena anses vara väldigt rättvisa och moderna, speciellt i jämförelse med hur människorna utanför sfärerna lever. De består av olika klaner som anses väldigt primitiva och lever något slags forntidsliv utan moderniteter som elektricitet och maskiner. Allt sådant som försvann med naturkatastrofen. Dessutom är många av dessa primitiva människor ute efter att döda sfärinvånare och rivaliserande klaner.

Ria är toppstudent och pluggar vid det bästa universitetet beläget i en av sfärerna. Hon är en av de högst rankade eleverna och har en lysande framtid till mötes. En dag råkar hon dock höra en hemlig konversation mellan några högt uppsatta sfärinvånare. Det talas om en sammansvärjning och Ria pekas ut, tillsammans med fem andra elever från akademin. De sex måste till varje pris elimineras. Strax därpå skickas Ria och de fem andra iväg på en resa. Det påstås att de ska få träffa presidenten, men det dröjer inte länge innan det står klart att så inte är fallet. Plötsligt är Ria och de andra utelämnade till vildmarken, jagade av sfärernas väktare såväl som klanerna. I den lilla gruppen råder oenighet om vem man egentligen kan lita på. Hur ska de göra för att överleva och ta reda på sanningen?

Titel: Sveket
Författare: Ursula Poznanski
Utgivningsår: 2014
Antal sidor: 430
Plus: Allt!
Minus: Emellanåt går det lite långsamt
Första meningen: Jag vet att det måste ha hänt något fruktansvärt så fort Tomma kommer in i rummet.

/Lina

PS, såhär ser del två ut:

Fotbollshoran

 "Hur gick matchen?" 

Utifrån är Yasmine en ganska vanlig tonårstjej. Hon bor i lägenhet med sina föräldrar och tre syskon, umgås med vänner och spelar fotboll. Hon är duktig och till sommaren ska laget till Spanien, men dit kommer inte Yasmine att få följa med. Istället kommer hon att resa till sina föräldrars hemland, men ingen vill riktigt prata om det. Yasmines far kontrollerar henne hårt, hon har redan nu hand om stora delar av hushållet och allt verkar bara bli värre ju närmare sommaren de kommer. 

En viktig bok om hur det är att leva i en hederskultur, att inte kunna göra det där som alla andra gör. Hur det är att vara övervakad av småbröderna, inte ha några fickpengar och ljuga om varför en inte kan komma på träningen. Berättelsen förs raskt framåt och delar är från Yasmines blogg, den hemliga dagboken.

Titel: Fotbollshoran
Författare: Mikael Thörnqvist
Antal sidor: 387
Utgiven: 2015
Plus: Visar hur många unga i Sverige lever
Minus: Det fula omslaget, boken skulle ha getts ut på ett större förlag
Första meningen: ”Hur gick matchen?”

/Fia

tschick

"Det första som känns 

är lukten av blod och kaffe"

Maik Klingenberg ska snart sluta åttan. Hans mamma är alkoholist och hans pappa är otrogen. De har förmodligen mer spännande liv än han själv. Maik har inga vänner och han kan glömma att bli bjuden på klasskompisarnas fester. En dag börjar ryssen Tschick (kort för Tschichatschow) i hans klass. Runt Tschick snurrar rykten om maffia och kriminalitet. men han verkar inte bry sig det minsta om vad andra tänker om honom och försöker inte ens skaffa vänner. Hälften av tiden sitter han mest och sover på lektionerna. 

En dag dyker han upp utanför Maiks hus. Han är ganska påträngande och Maik har till en början inte alls lust att umgås med honom. Men så plötsligt sitter de i en stulen bil, på väg någonstans. En roadtrip genom östtyskland blir ett oförglömligt äventyr för den osannolika duon.

Tschick handlar om vänskap, att utvecklas och att hitta sig själv genom någon annans ögon. En väldigt bra bok som jag verkligen kan rekommendera! Den är både allvarlig och rolig.

Titel: tschick
Författare: Wolfgang Herrndorf
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 259
Plus: Karaktärerna
Första meningen: Det första som känns är lukten av blod och kaffe

Det här är hjärtat

”Det ringer aldrig
Inte så här tidigt
Inte hos mig
Det är för tidigt”

Det var länge sen Bodil Malmsten gav ut poesi och jag får erkänna att Det här är hjärtat är det första jag läser av henne. Hon dog nyligen och dikten handlar i mångt och mycket om döden, men inte hennes egen. Utan om frånvaron av någon som haft hög närvaro i hennes liv. En kärlek. En dikt om saknad, om sorg. Om oförståelse.

Dikten är rakt på och lämnar inte så mycket till analys. Snarare är det en igenkänningsdikt för oss som förlorat någon. Många säger att de inte gillar poesi då det är ”för” abstrakt och konstigt, men här är saknaden och sorgen ingen landskapsbeskrivning utan en telefon. En telefon som det inte längre är någon mening att ringa till.

"Du kommer aldrig svara / när jag ringer ditt namn”

Jag kommer att ha den här boken med mig, länge. Välskrivet och vackert utan onödiga krusiduller. Jag vet inte vad mer jag kan säga.

Titel: Det här är hjärtat
Författare: Bodil Malmsten
Antal sidor: 68
Utgiven: 2015
Plus: Väldigt vackert
Minus: Varför tog den slut?
Första meningen: ”Det ringer aldrig / Inte så här tidigt / Inte hos mig / Det är för tidigt”

/Fia

Ttyl

”SnowAngel: maddie! 1 år 2 avklarad – yay!”

Jag har läst Lauren Myracles Ttyl om de tre tjejerna Angela, Zoe och Maddie. De har varit bästa vänner i flera år och har som ambition att fortsätta vara det. Men de går andra året på high school och det är inte så lätt, dryga snubbar, flörtande lärare och misstag som sprids lite för snabbt...

Unikt för boken är att den är skriven helt i chattformat. Det gav berättelsen ett bra flyt och tjejerna blev väldigt levande. Problemen som behandlas är ganska klassiska men då det enbart behandlas i chatt blir det en annan eftertänksamhet i berättelsen och ett roligt möte mellan vad som hänt och vad som kommer att kunna hända. Planering och utvärdering från de tre tjejerna i deras vardag, hur de väljer vad de skriver till vem då de inte alltid deltar alla tre i chatten visar hur komplex vänskap kan vara.

Tyvärr har Ttyl några år på nacken (den kom på engelska 2004, men översattes till svenska först 2013) och del två och tre beräknas komma 2017 (nästan 10 år efter den engelska utgivningen) vilket gör att det känns lite gammalt. Men fortfarande läsvärd, synd att det bara är början på 2016...

Titel: Ttyl
Författare: Lauren Myracle
Antal sidor: 211
Utgiven: 2013
Plus: Formatet, skulle gärna läsa fler chatt-romaner
Minus: Den känns ibland gammal och det är långt kvar till nästa del släpps på svenska
Första meningen: ”SnowAngel: maddie! 1 år 2 avklarad – yay!”

/Fia

Kära dagbok (jag hatar dig)

"Jag hatar att fylla 13.
Jag hatade att vara 12 också"

I dagboksform berättar huvudpersonen om några månader av sitt liv. Ett liv som hon hatar. I skolan är hon som värst mobbad och som bäst lämnad ensam och utfryst. Hemma har hon bara mamma som bara dricker vin men som påstår att hon inte alls är alkis. Vilket hon kanske inte är. Inte på sättet att hon förlorar jobbet, ligger redlös i trapphuset eller super upp familjens inkomst. Men ändå. Huvudpersonen upplever sig osynliggjord av alla. Det går så långt att hon på allvar förlorar hoppet och börjar fundera på att ta sitt liv. 

En något ojämn bok som stundvis känns tidlös, för att i nästa sekund kännas föråldrad i sitt språk.
Den största behållningen är nog att den är väldigt trovärdig. Det gör ont inombords att läsa om hennes upplevelser. Som tur finns inte bara mörker i boken, utan även hopp. Kanske en påminnelse till alla som läser den att saker kan förändras. Och att du kan vara den som förbättrar livet för någon.

Titel: Kära dagbok (jag hatar dig)
Författare: Sofia Hedman
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 189
Plus: Beskriver bra känslan av utanförskap
Minus: Stundvis märkliga och omoderna resonemang
Första meningen: Jag hatar att fylla 13

/Lina

Efter Alaska

"Om människor var regn skulle jag vara ett duggregn och hon en monsun" 

Efter Alaska kom ut 2015 i omarbetad version. På svenska kom den först ut 2007 med titeln Var är Alaska? När jag läser om boken såhär några år senare så slås jag över att jag fortfarande tycker att den är exakt så sträckläsningsbra som jag tyckte sist. Jag gillar John Green, även om både denna, Katherine-teorin och Pappersstäder har irriterande många likheter. 

Miles är en ganska ensam person som nästan förgås av tristess. Han samlar på berömda sista ord från kända personer, honom själv händer det inte något direkt nämnvärt att prata om. Men allt är på väg att förändras när han börjar på internatskolan Culvert Creek, långt från hemstaden. Här finns ett första av det mesta: fyllan, vänskapen och såväl kärleken. Hon heter Alaska och är inte som någon Miles någonsin träffat förr. Tillsammans med henne, rumskamraten Översten och några andra elever kan livet äntligen börja. Men så händer det något. Något hemskt.

På många sätt en typisk John Green-bok. Humor varvas med djupaste sorg och karaktärerna är fenomenala.

Titel: Efter Alaska
Författare: John Green
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 309
Första meningen: Veckan innan jag åkte ifrån min familj och Florida och resten av mitt obetydliga liv för att börja på internatskola i Alabama ville mamma promt ordna en avskedsfest för mig.

/Lina